1. Filmens miljö

a. Diskutera tillsammans hur man har skildrat gammal tid i filmen: fordon, kläder, yrken, byggnader, föremål, seder.

Jämför barnen i filmen med dagens barn, vad märker ni? Vilka arbeten tog barnen hand om i filmen (sotning, godstransport, undervisning m.m.)?

b. Studera med hjälp av en karta de ställen där Valo föddes och bodde. Aleksanteri Ahola-Valo föddes i Impilahti den 27 januari 1900 och flyttade som liten pojke till S:t Petersburg. År 1907 levde familjen i landsflykt i Ingermanland i Vyritsa. Var ligger stationen och köpingen i Vyritsa? Fundera på tillsammans vilka byggnader det finns i Valos hemby.   

2. Fäder och söner

Valo Ahola

Hurdant hem hade Valo? Vad betydde faderns kärlek till sonen?

Blodig söndag = Den omfattande strejk, som började i S:t Petersburg i december år 1904, hade orsakat elavbrott och inga tidningar kunde tryckas. Den 22 januari år 1905 ledde den ortodoxa prästen Georgi Gapon en fredlig marsch för att ta fram en apell till kejsaren i Vinterpalatset i S:t Petersburg. Folkmassan hade med sig ikoner och den sjöng hymner men de nervösa fredstrupperna öppnade eld. Blodig söndag krävde tusentals offer och ledde till storstrejk och uppror. (Källa: Wikipedia Vapaa tietosanakirja)

Pekka Ahola, Valos far   

Hurdan är han som fader? På vilket sätt förhåller han sig till sin son? Och andra människor? Vad är han till yrket?

Ville Kabanen

Hurdant hem hade Ville? Hur återspeglar ”hat ökar hat” relationen mellan Ville och hans far?

”Jag skämmas över dig (far). Jag kan redan läsa och den kunskapen kan du inte ta från mig.” 

Fadern: ”Jag ska lära dig att respektera mig.” Ville: ”Man måste förtjäna respekten.”

Vad tror du Ville tyckte då han inte kunde läsa? Vilken betydelse har läskunnigheten för människan?

På vilket sätt förändrades Ville Kabanens liv under filmen? Vilka händelser var orsaken till att Villes liv ändrade riktning?

Pojken har sett och erfarit mycket psykiskt och fysiskt våld, fadern varken förstår eller visar kärlek för sin son.

Konstantin Kabanen, Villes far    

Hurdan far är han? På vilket sätt förhåller sig Konstantin till sin son? Och andra människor? Hur påverkar supandet honom?

Hur förändrades Konstantin i slutet av filmen? Hur påverkar Villes exempel honom? På vilket sätt kunde Konstantins liv förändras i och med Villes modighet och ändrad riktning i livet?

Föreställ er tillsammans hur livet av dessa personer skulle fortsätta efter händelserna i filmen. Fundera på hur agerandet av en familjemedlem påverkar hela familjens välmående eller illamående.

3. De olika faserna i Valos skolgång, de centrala händelserna i filmen:

• Skolan börjar. Prästens fru berättar rykten om en omoralisk bok. Ville gömmer sig med boken då gendarmer letar efter boken och hittar fotot av Nikolaj. Skolan stängs, Maria måste avgå, Valo blir upprörd och sjuk.

Gendarm = soldat i gendarmeri

Gendarmeri = polisstyrka med militär organisation (Källa: Bonniers svenska ordbok)

• Valo öppnar en lekskola för barn i Aholas lider. I skolan undervisar man ”vad som är gott och vad som är dåligt liv” enligt Valo. Man anordnar en konstutställning och intäkterna används för att skaffa läroböcker. Man håller föreställningar om de makthavande och då konstaterar Nikolaj: ”Denna skola är olaglig”.
• Då skolan stängs måste barnen börja arbeta men viljan att lära sig kvarstår. Katarina beordras i husarrest. Pekka varnas strängt. Barnen har planer på en hemlig skola. De ordnar undervisning i små grupper på olika håll av byn; de lär sig att skriva, räkna med hjälp av en kulram, läsa, rita, de gympar och övar olika slags föreställningar. Barnen åker fast. Valo blir häktad och han förs till Hatzina uppfostringsanstalt.
• Barnen agerar, de pressar på Konstantin ”pappa skriver om supandet i tidningen” och äntligen får de stämpeln i passersedeln. Valo stämmas inför domstol. Villes tal står som höjdpunkt i filmen.
• Valo befrias. Barnens skola öppnas på nytt. Omständigheterna i Hatzina undersöks. Nikolaj avsätts. Konstantin ser sin son i en ny dager: ”Jag är stolt över dig”.   

 

4. Att odla själen = att läsa        

1. Bekanta er med Charles Dickens romaner David Copperfield 1-2

Romanen är självbiografisk och den berättar med humor om en pojke som utvecklar sig till en berömd författare genom tragiska händelser. I romanerna skildras kampen mellan rättvisa och orättvisa.  

Fundera på varför läraren Maria hade valt just den boken för att läsas högt för skolbarnen? Vilka saker ville hon lära barnen med hjälp av denna bok?

2. Dickens bok gjorde ett djupt intryck på Ville Kabanen. Fundera på varför just denna bok var så viktig för Ville? Vilka likheter hittar du i David Copperfield och Ville Kabanens liv?
3. Skriv upp en lista över de böcker som du har läst. Kolla din lista, vilka slags böcker läser du mest? (fantasiböcker, rysare, böcker om människorelationer osv.). Fundera på vilken bok eller vilka böcker har varit mest betydelsefull(a) för dig? Fundera på vad i denna bok/dessa böcker har varit betydelsefullt för dig?

5. Dagbok 

Valo Ahola skrev dagbok. Vad tror du det betydde för honom?

Vad menar Pekka Ahola då han skriver: ”Saker blir farliga då man skriver eller ritar om dem. Detta gäller också helt vardagliga saker. De makthavande får inte kritiseras.”

1. Hurdana saker skrev Valo i sina dagböcker? Skriver någon elev i er klass dagbok? Vad kan det betyda för någon om man skriver dagbok?

Eleverna tar hemifrån med ett häfte som de gillar eller så ger läraren ett nytt häfte som eleverna ska använda som dagbok. Eleverna får som uppgift att skriva dagbok under en vecka om händelserna omkring sig och om tankar de väcker hos dem. Diskutera sedan om en vecka vad som var mest givande med skrivandet och vad som var svårast? Ni kan fortsätta skriva dagbok eller komma överens om en viss vecka i framtiden då alla igen skriver dagbok.

2. Studera tillsammans karta över Finland (Ryssland) från början av 1900-talet.
3. Hurdant var Ryssland i början av 1900-talet? Och hurdant var Finland i början av 1900-talet?

Ha grupparbete i form av en tankekarta över de saker man vet eller som man kommer att tänka på från den tidsperioden. Till slut samlas ihop på klassrummets vägg de uppgifter som grupperna hittat på.

4. Granska tillsammans tankekartan. Vad tycker ni – vilka saker stämmer, vilka är fakta och vilka är ni inte eniga om? Leta efter information i böcker och komplettera tankekartan eller avlägsna eller korrigera felaktiga uppgifter. Låt tankekartan stå kvar i klassrummet under hela den period ni jobbar med filmen och komplettera den alltid då det behövs.

(uppgifterna c, d och e är lämpliga för de elevgrupper som känner till Finlands och Rysslands historia)

6. Ordspråk om uppfostran

1. Leta efter och förklara svenska ordspråk och fundera på vad uppfostran betyder. Fråga dina far- och morföräldrar vilka ordspråk de kommer ihåg. Fundera på var ordspråken härstammar från. Ordspråken nedan skildrar bra uppfattningar om uppfostran av sin tid:

Herrens fruktan är vishetens begynnelse

Den som agalös lever han ärelös dör

Den man älskar agar man

2. Uppfostrans historia innehåller mycket fysiskt våld. Detta kommer tydligt fram både i Ahola-Valos dagböcker och i filmen. Valo hade en annorlunda syn på saken: man straffar för man vill hämmas det onda med det onda. Valo anser att vuxna är vana vid orättvisa omkring dem – det märks inte längre.
3. Vad betyder uppfostran? Hur skiljer sig dagens syn på uppfostran och inlärningen från den syn filmen skildrar? Varför lönar det sig att lyssna på vad barn har att säga? Hur är en god människa? Vad betyder ett gott liv? Vad är livets mening? Vad är lycka?

7. Tal för barnen                       

I filmen höll Ville ett tal för barnen. Diskutera denna vändpunkt i filmen; vilken påverkan hade talet? (domaren, Konstantin Kabanen, Villes far, folkmängden i salen, Valo)

1. Varje elev förbereder ett kort tal och håller det i klassen.

Efter att alla har hållit sitt tal kom överens om eller rösta vilket eller vilka tal ska hållas på nytt för hela skolan t.ex. som morgonsamling på FN-dagen den 24 oktober eller på den internationella dagen för barnens rättigheter den 20 november.

2. Be eleverna att skriva ett ställningstagande eller en insändare till lokaltidningen.

8. Bildanalys och att teckna efter modell

1. Bildanalys

Gå tillbaka till uppgift 1 c. Hur ändras synen på bilderna efter att du har sett filmen?

2. Rita om det som skrämmer dig.

Vad var det i filmen som skrämde dig? Tornet där Nikolaj höll vakt och observerade allt, våldet, det att vuxna slog barn m.m.

3. Teckna efter levande modell (med blyertspenna eller kol)

Teckna flera snabba modellskisser på en stor pappersark. Varje elev sitter modell i olika ställningar. Efter olika studier, croquies-teckningar, ska man teckna en ställning riktigt noga. Lägg märke till ställningen, skuggor och dagrar samt känslan av materialet. Pröva olika möjligheter med att teckna med kol.

9. Skola och undervisning

Vad kommer du ihåg om din första skoldag? Kommer du ihåg den dag eller den stund då du lärde dig att läsa?

1. Prova på att undervisa i er egen eller i någon annan klass.

Kom överens om tidpunkt och möjligen också om ämne i förväg med läraren.

Förbereda väl en lektion eller ett undervisningspass ensam eller med par i förväg.

Diskutera efter passen hur det kändes att undervisa, vad var svårast eller trevligast med det? Vad tyckte klasskamraterna när det var en av dem som undervisade? Hurdana råd skulle ni ge era klasskamrater? I fortsättningen kan ni komma överens om att det alltid är någon av eleverna som frågar läxor eller huvudräkningsuppgifter framför klassen.

2. Fundera på skolan i filmen. Hurdan var den? Jämför den med er egen skola och klass.

I litteraturen finns det olika skildringar om skolgång, t.ex. Aleksis Kivi: Sju bröder, Astrid Lindgren: Pippi Långstrump och Bullerbyn-serien, Roald Dahl: Matilda och Danny-bäst i världen.

3. Ta reda på om det finns ett skolmuseum i er ort. Gör en utflykt till museet.

T.ex. i Helsingfors finns skolmuseet på Kalevagatan 39-43, tel. 09-3108 7066.

4. Fundera på vilka saker du tycker är viktiga i skolan. Vad tycker du man borde undervisa i skolan?

Läraren delar ut eleverna tre stycken pappersremsor. Varje elev ska fundera på vilka tre saker är viktigast med skolgången och dessa skrivs på pappersremsorna. Läraren samlar ihop remsorna och de sätts fast på tavlan framför klassen. Gruppera materialet så att likadana saker är ihop. Namnge grupperna och diskutera vad ni i klassen tycker är viktiga saker. Fattas det något på tavlan eller skulle ni vilja avlägsna något där?

5. Hurdan skulle vara din drömskola? Skriv om det.
6. Vad skulle det hända om skolväsendet avskaffades?
7. Vad är makt? Vem är det som bestämmer? Vem har makt? Hur utövar man makt? Hur påverkar makten människan? Ändrar makten människan?

Förklara dessa ord: auktoritet, våld, bestämmanderätt, rike, republik

Hur förknippas makt med följande ord: demokrati, diskriminering, mobbning, intriger, fördom, utnyttjande?

10. Livstråd   

1. Rita på tavlan en livstråd som skildrar de olika skeden i Valos liv i filmen. Skriv vid tråden bl.a.: blodig söndag (-), skolstart (+), Valo mister läraren Maria och skolan stängs (-), Hatzina (-), försvarstal för vännen och befrielsen (+) samt den nya lekskolan öppnas. Taveluppgiften ska tjäna som underlag för den kommande uppgiften samt som exempel på ett arbetssätt.
2. Rita på en A3 eller A4 ett slingrande streck eller fästa på pappersarken en bomullstråd med fem knutar. Strecket eller tråden skildrar ditt livs gång från födseln till nuet. Markera med fem punkter eller vid knutarna de viktigaste händelserna ur ditt liv. Händelserna kan ha varit lyckliga eller sorgliga, men de måste ha varit speciellt betydelsefulla. Rita eller skriv vid strecket eller knutarna dessa händelser ur ditt liv i den ordning de skett.

Vad gör dig lycklig i livet? Vad tycker du är svårt eller skrämmande i ditt liv? Vad skulle du vilja ändra i ditt liv? Kan människan själv påverka sitt livs gång? Hur kan du påverka ditt livs gång?

3. Vad tänker du bli? Valo ska bli lärare och Ville skulle vilja bli domare. Skriv eller rita om vad du skulle vilja bli som vuxen.

Aleksanteri Ahola-Valo som 7-åring skriver följande i sin dagbok: ”Min far har sagt att all sorts makt i världen är våld. Om det stämmer så måste jag kämpa mot de makthavande då jag blir större. Så är det. Man måste motstå de makthavande. Ett gott exempel på detta är prästen Vasili och andra lik honom. Nu vet jag bättre vad jag ska bli. Jag ska bli lärare. Men nu tycker jag att jag kan fungera som lärare och revolutionär samtidigt. Jag måste fråga min far om det här.”